Den fulle dervischen
Näktergalarna i grenen, månen där i nedan står.
Svarta stenen, vita stenen, fan, vad jag var full igår!
Mitt i natten, mitt i ljuset plötsligt stod mig allting klart –
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Falleri och fallerej och fylleri sen unga år
och idag liksom i morgon full precis liksom igår.
Och jag går omkring bland husen och jag ropar varje kvart –
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Ack, förtappad och förslappad och försupen, det är jag.
Allt som jag igår har fattat har jag glömt redan idag
för det läppstiftsrosa bruset och för nåt så uppenbart –
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Så jag går väl till de gravar mina vänner vilar i.
Alla är vi livets slavar, något svar finns väl däri?!
Ut ur groparna i gruset ropar liken högt och klart –
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Näktergalarna har tystnat, månen äntligen gått ned…
Bara den hör som vill lyssna, bara den som tittar ser!
Bara den som suttit tyst nu plötsligt ropar högt och klart –
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Alla är vi mitt i ljuset, det är skuggan som är svart!
Перевод стихотворения Николая Гумилёва «Пьяный дервиш» на шведский язык.